Hey mate. Go ahead, make my day!

För första gången på en mycket lång tid känner jag mig tom och ledsen. Känslan känns obekant och irriterande. Jag vill bli av med den, NU. Men innan det händer måste tunga beslut fattas och det kommer att göra ont, mycket ont. Jag fasar för vad mina beslut ska leda till och vilka konsekvenser det kommer att få.

Ibland vill jag bara vara liten igen, ligga i mammas knä och bli tröstad.

Jag blir inte klok på någonting och känslorna förstärks.
Mitt hjärta blöder.