Ta tjuren vid hornen

Var ute och promenerade i regnet, Alexander undrar då om jag ska med till Jkpg för att inhandla diverse prylar till pappas nya balkong. Hmm, tänkte jag. Men det blev ett ja, snabbt in i duschen, kamma håret, in i bilen och upp mot den blåsiga staden. Det blev ett träd som skall pryda min fars nydesignade tillhåll. I en cool urna ska den stå och agera allmänt cool. Hur nu ett träd kan göra det? Men det kan det minsann.

Nu är det gjort. Det känns en aning befriande, en sten har fallit från mina axlar. Jag sa inte skärskilt mycket, men det är gjort. Jag kan nu ta friska, djupa andetag. Jag beundrar ditt mod.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0