Hey mate. Go ahead, make my day!

Blod, svett och ännu mer svett har präglat mina helger och kvällar sedan december. Idag tar det slut. Idag stänger vi på Isaberg och Roupéz. Slut, som om det aldrtig varit öppet. Det har varit många låånga dagar som varit slit-och smärtsamma. Det låter kanske märkligt för er som aldrig upplevt det, men för många av oss här blir vi som en slags kämpande familj. Vi slåss i vått och tort för att få alla kunder nöjda och det är under några månader. Jag kan inte förstå att det är slut. Varje säsong säger nästan alla likadant, att detta var den sista. Trots dem orden står i princip samma människor här igen nästa säsong. Det är mäskligt, men det är drog. En livsstil. Ja en livsstil. Jag blir lite ledsen i ögat och magen knuter sig en aning.
Det är med vemod jag kommer att låsa dörrarna till shoppen idag. Tack alla på Roupéz och Isaberg som förgyllt min vinter. Extremt bra jobbat, besöksrekord har slagits och köerna har varit långa, bra jobbat!