En dag att ägna åt eftertanke och kärlek

Ett år sedan.

Tomhet
Väntan är lång. Jag hatar ovissheten. Känslorna är bedövade, jag vill finna ett lugn.

Den brutala väntan är snart över
Ovissheten har varit brutal. Kroppen är på väg att landa, se ut att kunna bli en skakig landning. Kroppen gör ont och hjärtat värker desto mer.

Tack till alla stjärnor
Världens underbaraste syn. Lyckan är fullständig, allt kommer att bli så bra. Mitt hjärta börjar att återfå sin normala hjärtrytm, jag vet att det kommer ta lång tid innan allt har lagt sig. Men allt kommer att bli bra, det är huvudsaken.
Kärlek och fullständig lycka. Tack.

När en vardag fortsätter
. . . Oavsett vilken typ av tragedi man genomgår forsätter den vardagliga vardagen. I mitt liv stannar den upp men inte i ditt. Allt börjar komma på plats och forma sig. Jag kan ärligt säga att den senaste veckan/veckorna har varit de värsta i mitt liv. Fullkomligt brutala och omtumlande. Lyckan är dock fullständig. Jag vet ej vem jag ska tacka för detta mirakel!?! Men jag väljer att tacka dig Alexander. För din oerhörda kraft, din styrka och din vilja. Du är kämpen själv. Det var inte din tur. Du är min idol, en människa att se upp till. Flera gånger slås jag av din starka personlighet, jag beundrar dig och din glöd. Jag tackar dig Alexander för att du lever!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0