Utan dess like.

Jag kan (på nästan fullaste allvar) inte stödja på mina ben, de är värre än överkokt spagetti. Stegen upp för trappan var oerhört tunga och kändes som att bestiga mount everest. Härliga torsdag.
Min dag har varit bekymmersfri och måstenlös, jag har enbart gjort härliga, roliga saker, som att luncha med min familj, promenerat, fikat med vänner och tränat. En bra torsdag helt enkelt.
Ida möblerar om, vilket resulterar i en kaosartad lägenhet med saker och ting precis överallt. Tydligen får hon solen i ögonen och kan därför inte sova om dagarna. . .
Nu måste jag åter igen möta trappan, för att kvällsrasta Maja. Det blir nog till att rulla nerför!
Later folks.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0