Funderar på att våga
Ibland möter man nya vägar att ta, man är då inte säker på destinationen eller hur vägen ser ut fram till målet. Det handlar då om man ska våga ta en av de nya vägarna, eller fortsätta på den man redan vet hur den ser ut och vad som komma skall. Jag har nu nått ett vägskäl där jag funderar på h u r mycket man ska våga. Ska jag våga hela vägen, eller halva, kanske bara en liten del. Men när man ändå väljer att kasta sig utför, ska man inte då passa på att ta den högsta höjden?!?!
Hur mycket ska jag våga?
U P P
Bredvid mig i soffan ligger en nyhemkommen Julius samt en fullständigt utslagen Maja. Julius har hyrt filmen UPP, så nu ligger vi här och myser.
Syskonkärlek
Jag har haft en riktig mysfredag med min underbart härliga bröder. Självklart blev det Så ska det låta, samt god mat.
Kärlek.
Helande bad
Jag befinner mig på hemlig ort och avnjuter varma bad, och andra avkopplande behandlingar.
Det blir vad jag gör det till.
hej mamma,
jag kommer hem till dig idag och lägger mig i din famn.
kälek.
håll om mig.
Utan dess like.
Jag kan (på nästan fullaste allvar) inte stödja på mina ben, de är värre än överkokt spagetti. Stegen upp för trappan var oerhört tunga och kändes som att bestiga mount everest. Härliga torsdag.
Min dag har varit bekymmersfri och måstenlös, jag har enbart gjort härliga, roliga saker, som att luncha med min familj, promenerat, fikat med vänner och tränat. En bra torsdag helt enkelt.
Ida möblerar om, vilket resulterar i en kaosartad lägenhet med saker och ting precis överallt. Tydligen får hon solen i ögonen och kan därför inte sova om dagarna. . .
Nu måste jag åter igen möta trappan, för att kvällsrasta Maja. Det blir nog till att rulla nerför!
Later folks.
En längtan tillbaka, till tiden
Månader, veckor, dagar, timmar, minuter och sekunder flyger förbi. Kvar står jag, helt bortkommen och har förlorat tiden på vägen. Jag försöker nu stanna upp och samla ihop mig, summera tiden som gått. Mycket har hänt de senaste veckorna, Isaberg stängde och vi for till Österrike. Där avnjöt vi en välförtjänt skidvecka, fylld med underbara människor, suverän skidåkning och riktigt bra med fest!
Jag har nu börjat jobba på akuten, samtidigt som jag är kvar på GKC och en del av dagarna blir det dubbla skift, men så får det vara, ett tag till iaf.
Later folks.
