Hey mate. Go ahead, make my day!

En vit topp. Ja, det blir det nog. Med flaxiga armar och snygg ringning.

Ikväll blir det våffelkalas och mys. Avskedsmys faktsikt. Kanske lite middag före våfforna? Eller kanske vi gör som på bamseklubben och äter tvärtom, alltså våfflor först och middag sen. Det hade varit nice.

Illamående. Fuck. Har varit det till och från sedan igår. Jobbig känsla det där med illamående, bajs. Kanske har jag fått en släng av Jönköpingspizzan. . .

HV fick stryk, kul tycker jag. MIndre kul för dem och alla fans. Ha.

M Persbrandt är förförsik sexig i Attling man-reklamen. Fan, han är snygg! Riktigt jävla snygg. En sak till C Gynning är förjävla härlig, säga vad man vill men hon är fan skön.

Jag är hungrig, eller sugen mest. Ganska mycket sugen faktsikt. Åt lite soppan för en stund sedan, den var god först men inte sen.

Nehe. . .
Hej.

En snygg bror och hans vän i tidningen. Bra jobbat grabbar, bra jobbat.

En ny förändring. En sådan hade varit fin. . .

Ännu en maskin tvätt.

Vad som komma skall?!?

En överfull tvättkorg regerade i sovrummet, dags att tömma denna fiende. Tvätta är ganska okej egentligen, det tråkiga är sedan vikningen av underkläder och para ihop alla miljoner sockar. Det går väl aldrig att komma från, om jag inte skulle anlita någon annan att tvätta våra kläder. Men det kommer inte på fråga, jag vill ha lite tråkiga sysslor att göra. De förgyller min vardag. Tvättberget har idag blivit mindre och jag jobbar på att få undan all tvätt, konstigt nog blir man alltid störd av allt annat runt omkring.

Nehe, nu ska fortsätta min måndag.

Lilla krogen, vin. Bowling, öl. Jobb, kärleksmys, firade tre år, cykeltur, låång sådan. Såromläggning och ännu mer träning. Glada miner, studier, mera mys. Helgen har med andra ord rullat på. Jag är lycklig efter en ljuvlig helg. Måste de alltid gå så jäkla fort?

Emma Pemma, välkommen hem. Trots helgen bravader.

Har precis upplevt en urhärlig teaterföreställning. Skratt från första stund och ljuvlig underhållning. Teatern har minst sagt gjort min härliga fredag. Bordet är bokat för kvällen och resten likaså. Nu är det tid för lite matlaging, vad blir det till lunch?

Kärlek.

Kaffet är laddat, assietter och glas är framduckat, fikabrödet är på väg tillsammans med gästerna. Jag älskar att fika! Man kan sitta hur länge som helst, bryta isär bullen, dricka några koppar kaffe eller något glas saft. Ibland är det bara så gott! En härlig torsdag har det varit hela dagen. Vaknade förhålladevis tidigt och var pigg, riktigt upplyftande med klara ögon. Har  varit i Värnamo hela morgonen och förmiddagen,  var på studiebesök på Samrehab. En sjukgymnast och en arbetsterapeut hade föreläsning för oss, riktigt intressant och vilket jobb de utför.

Solen skiner. Fåglarna kvittrar. Alexander har kläder på sig, vanliga kläder, men det är förmodligen bara för denna speciella dag. Persiennerna är uppdragna. Jag är sugen på kaffe, mycket sugen. Just därför tänkte jag ta och göra någonting åt just detta kaffesug.

Fan  vad bra det går!

Att vara personlig sjuksyster är ganska roligt. Var dag vet jag att det är för¨någon annan. Såren läker som de ska på honom oh nu har det dags för en liten vår-lunchpromenad.

Jo minsann, tre år har nu spenderats med Herr Nilsson. Jag är lycklig!

Grattis, grattis till oss!

Lördagen inleddes med Gnosjö-runt. Hämtade upp min käre fader på vägen och en lång runda blev det. Nackdelen med vädret som är nu att hundarna blir så smutsiga. Det är duschen som gäller oavsett längden på promenaden, men det är ju en världslig sak. Resten av dagen är oplanerad vilket känns oerhört skönt. Lite lunch och fika med familjen om en stund. Aftonen luktar melodifesivalen. 

Jag vill till Halmstad snart och hänga med mina två tredjedelar. 

 

vitt vin i handen. Gott. Maja ligger i soffan och sover med Alexander. Snart är det dags för lite matlagning och mys. Kanske att det blir lite let´s dance ikväll, något att slötitta på. Helgen är kommen, vila kanske vore på sin plats?

. . . Oavsett vilken typ av tragedi man genomgår forsätter den vardagliga vardagen. I mitt liv stannar den upp men inte i ditt. Allt börjar komma på plats och forma sig. Jag kan ärligt säga att den senaste veckan/veckorna har varit de värsta i mitt liv. Fullkomligt brutala och omtumlande. Lyckan är dock fullständig. Jag vet ej vem jag ska tacka för detta mirakel!?! Men jag väljer att tacka dig Alexander. För din oerhörda kraft, din styrka och din vilja. Du är kämpen själv. Det var inte din tur. Du är min idol, en människa att se upp till. Flera gånger slås jag av din starka personlighet, jag beundrar dig och din glöd. Jag tackar dig Alexander för att du lever!

Världens underbaraste syn. Lyckan är fullständig, allt kommer att bli så bra. Mitt hjärta börjar att återfå sin normala hjärtrytm, jag vet att det kommer ta lång tid innan allt har lagt sig. Men allt kommer att bli bra, det är huvudsaken.

Ovissheten har varit brutal. Kroppen är på väg att landa, se ut att kunna bli en skakig landning. Kroppen gör ont och hjärtat värker desto mer. 

Väntan är lång. Jag hatar ovissheten. Känslorna är bedövade, jag vill finna ett lugn.