Mitt nya impulsiva jag
Maja står med tassarna på soffryggen och spanar in Gnosjö. Jag vet ingen annan hund som spejar som hon, hade hon varit människa hade hon förmodligen varit världens skvallerkärring. Haha, du borde nästan se hur hon ser ut när hon står där och hänger, det är faktiskt en mycket underhållande syn. Jag undrar vad hon tänker. Hur hon upplever det hon ser och hur hjärnan tolkar alla intryck. Ha, fan vad rolig hon är min lilla plutt.
Idag är sista dagen jag är med henne på två veckor. Det värker i hjärtat en aning, men jag kommer ju hem igen. Plus att jag vet att hon har det bra där hon ska vara. Men, man vänjer sig att vara med sin hund. Upp på morgonen, någon som blir själaglad när man kommer hem och ledsen när man går. Alltid någon att ligga och mysa med i soffan, alltid någon att busa med i trädgården och man har alltid någon att prata med.
Igår kväll var jag ute på min standardpromenad, slog då en signal till Frida för jag tänkte att vi skulle släppa hundarna. Frida svarar glatt och säger att hon tar en grogg och undrar om jag inte ska med till HC. Vad fan, tänkte jag. Klart som korvspa att jag ska med. Så jag gick hem, svidade om lite snabbt och lätt, promenerade sedan bort till Frida. Det blev en mycket lyckad spontanutgång. Det var riktigt trevligt och bra trubadur. Det är väl oftast de impulskvällar som blir bäst, för då har man inga förväntningar.
Idag har jag varit hos Tina och Vincent. Mitt lilla gudbarn börjar bli så stor redan. Tiden går på tok för fort. Han ska stanna lite till i den storleken han är nu. Urgullig och så glad. Jag vill bara pussa och krama på honom hela tiden, det lilla charmtrollet. Kommer även att sakna honom som tusan nu när jag ska iväg.
Jönköping igår var lyckat med Ida. Det blev en hel del fynd som följde med hem och hamnade i garderoben. Är mycket nöjd med hela gårdagen och sällskapet.
Nehä, nu är det dags att ta tag i saker och ting. Men allra först ska jag mysa med Maja min.
Ciao.
Idag är sista dagen jag är med henne på två veckor. Det värker i hjärtat en aning, men jag kommer ju hem igen. Plus att jag vet att hon har det bra där hon ska vara. Men, man vänjer sig att vara med sin hund. Upp på morgonen, någon som blir själaglad när man kommer hem och ledsen när man går. Alltid någon att ligga och mysa med i soffan, alltid någon att busa med i trädgården och man har alltid någon att prata med.
Igår kväll var jag ute på min standardpromenad, slog då en signal till Frida för jag tänkte att vi skulle släppa hundarna. Frida svarar glatt och säger att hon tar en grogg och undrar om jag inte ska med till HC. Vad fan, tänkte jag. Klart som korvspa att jag ska med. Så jag gick hem, svidade om lite snabbt och lätt, promenerade sedan bort till Frida. Det blev en mycket lyckad spontanutgång. Det var riktigt trevligt och bra trubadur. Det är väl oftast de impulskvällar som blir bäst, för då har man inga förväntningar.
Idag har jag varit hos Tina och Vincent. Mitt lilla gudbarn börjar bli så stor redan. Tiden går på tok för fort. Han ska stanna lite till i den storleken han är nu. Urgullig och så glad. Jag vill bara pussa och krama på honom hela tiden, det lilla charmtrollet. Kommer även att sakna honom som tusan nu när jag ska iväg.
Jönköping igår var lyckat med Ida. Det blev en hel del fynd som följde med hem och hamnade i garderoben. Är mycket nöjd med hela gårdagen och sällskapet.
Nehä, nu är det dags att ta tag i saker och ting. Men allra först ska jag mysa med Maja min.
Ciao.
Kommentarer
Trackback
